Det har smugit sig på men babysister har fan förvandlats till en fullfjädrad teenager
utan att jag liksom riktigt har varit med på det.. Jag tror att hon är typ nio år gammal
och så inser jag att jag är mindre än henne! Jag vet det hände inte nyss men det har liksom
smugit sig på! Nu är det för mycket fact för att bortse från.
Och hon går runt här och är astrött och hatar skolan typ.
Sover på dagarna, har utkletat smink runt ögonen på söndagsmorgnarna och jag
bara VAFAN jag har monopol på det här beteendet! Hon tar ju över min roll.
Jag måste bli vuxen.
När vi var i lund fick hanna en megakram av min bror där han lyfte upp henne men
mig kramar han alldeles försiktig, och så säger han "dig måste man ju krama
försiktigt, det känns som om du ska gå sönder annars", varpå hanna säger "jag får
testa!" och ger mig en likadan kram och håller med.
Känner mig lätt omyndigförklarad.
Tur att man har liite hips och tits så man får känna sig som en kvinna iallfall.
Om inte en vuxen liksom.